måndag 14 februari 2011

En dag står vi över februari du & jag. Natten var så kall, vi höll hårt om varann.



Blickar. Blickar som dröjer kvar lite längre än vanligt. Blickar som slås bort med ett leende. Komplimanger, metaforer, spel, spel, spel men ändå lite verklighet där under. Lite verklig nyfikenhet. Mer än huruvida hans läppar skulle vara mjuka och hur hans händer skulle kännas på min kropp, även om jag gärna ville veta det också. Väldigt mycket. Skulle han få mig att skratta lika mycket morgonen efter? Skulle han kanske tycka att jag var vacker även då, när nattens ljuvliga dimma inte ligger över mig? Är jag vacker då? Kan han tycka att jag är vacker då? Kan någon tycka att jag är vacker då?

Tio minuter senare kysser jag honom i baren. Svar ja. Läppar mjuka. Suck...
-Jag har champagne hemma hos mig, säger han. Du får gärna komma dit på efterfest.

Du är det vackraste jag sett, säger han. Kan du stanna här i min säng för evigt? Kan du det? Ja, säger jag men kan nästan inte fokusera på något annat än att mitt hjärta snart inte längre får plats bakom mina revben.

Några dagar senare går vi på vår första riktiga dejt. Det är alla hjärtans dag. Den finaste jag haft i mitt liv.


(bild från weheartit)

4 Comments:

Emelie said...

Åh Isabelle! Du har den finaste bloggen i hela världshistorien! ÄLSKAR alla dina inlägg, du skriver helt fantastiskt och jag blir alldeles glad av dem! Hoppas du får en underbar alla <3 dag! Kram Emelie

Isa said...

Tack, söta du! Vad glad jag blir! Hoppas du oxå får en fantastisk alla <3 dag. kram!

M said...

Åh, så fantastisk, fantastisk fin tekst!

Isa said...

Tusen tack! :)